torsdag 13 november 2014

Johann Sebastian Bach

Badinerie av Johann Sebastian Bach


Kompositionen är uppbygd som en typ av duell/ett samtal mellan flöjt och olika stråkinstrument där de slåss om vem som hörs mest.

0:00 Flöjten startar raskt och glatt med en melodi med stråkarna i bakgrunden.
0:04 Repeteras melodin men fortsätter i en utökning.
0:08 Utökningen får en ljusare ton.
0:12 Kommer en repetitiv snabb del som sedan tonar ner och avslutas.
0:15 Melodin börjar om från början och fortsätter exakt likadant som punkterna ovan.
0:31 Melodin spelas igen fast nu med mörkare tonart.
0:33 Melodin blir lite mörkare och flöjten tar över.
0:35 Börjar melodin om igen, nu ljusare som den var från början.
0:42/43 tar stråkinstrumenten över och spelar en ny utökning. 
0:46 kommer flöjten in igen tillsammans med svaga toner från en cembalo.
0:50 saktar farten ner lite och flöjten spelar i en lägre tonart. 
0:50-0:54 spelas ett litet outro som sedan tonas ned, som om låten slutade.
0:54 spelas den mörka melodin igen. Därefter spelas resten av kompositionen som de andra delarna gjorde tills den når outro-utökningen. 
1:17 tar stråkinstrumenten över.

1:18 dras sista tonen ut och kompositionen avslutas.

Johann S. Bach:

Bach föddes den 21:e mars 1685 i den tyska staden Eisenach. Detta var under barockens tid och det var just sådan musik som Johann skrev och blev känd för. Bach-familjen var en stor musiksläkt i vars fotspår Johann följde. Han var uppfostrad som kristen vilket även visades i hans framtida verk.  Vid tio års ålder dog hans föräldrar. Räddningen för Johann Sebastian blev den 14 år äldre brodern Johann Christoph Bach som tog hand om lillebrodern. Christoph var organist i staden Ohrdruf där Johann Sebastian även gick i skolan tills han blev 15 år gammal. Det var under den tiden som Johann Sebastian Bach började med sitt musicerande. När han var 15 år fick han flytta för det blev för trångt hos Christian Bach. 
Johann Sebastian blev intagen på Michaeliskolan i Lüneburg där han även deltog i kören som sopran tills det att han kom i målbrottet. När han var 18 år blev han violinist i Weimar. Där jobbade han inte så länge, för samma år blev han organist för Neue Kirche i Arnstadt. Under den perioden hade Bach inte så mycket arbete så på fritiden kunde han komponera sina egna skapelser. Men 1706 blev det bråk mellan honom och kyrkomyndigheten vilket ledde till att han fick söka nytt jobb.
Året därpå, 1707, fick han så ett nytt jobb som organist i St Blasius kyrkan i Mühlhausen där han även fick bättre betalt. Det var även då han gifte sig med sin kusin: Maria Barbara Bach. Bachs musik blev mer och mer uppskattad och hans kantater blev kända. Detta gjorde att han fick många elever som gärna ville lära sig av den alltmer populäre mästaren. I takt med att kändisskapet växte blev Bach mer och mer uppmärksammad av hertigen i Weimar. 1708 till 1717 jobbade Johann Sebastian som organist och kammarmusiker för hertigen. Under den här perioden skapade Johann Sebastian många av sina orgelverk, men efter nio år lämnade han Weimar eftersom han blev besviken och arg över att de inte befordrade honom till kapellmästare. Turligt nog för honom fick han just den positionen i hovet i Köthen. Från 1717 till 1723 skapade Bach många av sina kantater och de sex Brandenburgerkonserterna. 
År 1720 dog Sebastian’s fru, Maria Barbara, och 1722 gifte han om sig med en hovsångerska, Anna Magdalena Wilcken. Sista flytten för Bach gick till Leipzig där han slog sig ner resten av sitt liv. Där fick han jobb som kantor vid Thomasskolan som  hade en väldigt hög status. Med det blev han även ansvarig för musiken i de fyra viktigaste kyrkorna i Leipzig. Till dem komponerade han en enorm mängd med kantater. Bach’s kantater var mycket berömda och älskade. De gav en bra stämning i kyrkorna och många påpekade även att de kunde känna sig nära gud under framförandena. 1729 fick han ansvaret för Leipzig’s musikkollegium som var en orkester bestående av både studenter och professionella av hög klass. Bach dog sedan vid 65 års ålder 1750 i Leipzig.

Toccata och fuga D-moll: Bach började skriva på den 1703 och blev färdig 1707. Även om den var färdig 1707 publicerades den först 1833 av Felix Mandelssohn. Det är ett av Bach’s mest kända verk. Den skrevs för orgel och innehåller både en toccata och en fuga, som titeln säger. En toccata innehåller vanligen kraftfulla ackord tillsammans med snabba stycken. Ingen vet riktigt i vilket sammanhang eller varför Bach skrev Toccatan med fuga. Verket har inte heller någon konkret berättelse i sig och jag kan inte heller själv höra en. 
Badinerie: Det står inte mycket om Badinerie på nätet. Jag valde dock att skriva om den här kompositionen ändå för att jag tycker om den väldigt mycket för det är så medryckande och gör mig glad. Badinerie är en väldigt känd titel för kompositioner skapade för dans, speciellt under 1700-talet. Det här verket är inte lika överdådigt som hans andra verk. Det är inte det enda i sitt slag, men det är mer ovanligt med sådana stycken gjorda av Bach. Stycket är också väldigt glatt och energifyllt. Med tanke på det och stämningen det skapar är det mycket troligt att Bach skrev den här kompositionen just för ändamålet dans. Eftersom det antagligen skrevs för dans och inte har den kyrkliga klangen så skulle jag säga att den här kompositionen antingen skrevs på hans fritid eller när han jobbade för några av hertigarna. Jag har ingen bra analytisk förmåga, åtminstone inte när det kommer till musik. Men jag skulle sammanfatta hela stycket till ett par som dansar i rask takt. Däremot har jag svårt att utskilja det mer invecklade händelseförloppet.
Brandenburg-konserterna: Brandenburger konserterna skrevs 1721 och innehåller totalt sex orkesterverk. De skrevs som en gåva till greven Christian Ludwig av Brandenburg. De började skrivas tidigast 1718-1719 eftersom det var under den tiden Bach träffade och lärde känna greven. De fick inte namnet Brandenburg-konserterna förrän 1850 då noterna hittades i grevens bibliotek. Jag tror inte verken har ett händelseförlopp, utan skrevs för dans eller festligheter, vilket snarare skapar ett händelseförlopp än att vara ett. Med tanke på att de är så långa är det även svårt att avgöra detta. Styckena skapades för att spelas av stråk- och brass-instrument samt cembalo/flygel. Konserterna delas upp i två grupper av olika musik-”typer”. Den fösta är Konsertas som är en långsam mellansats gjord för dans. Till den gruppen hör första, tredje och sjätte konserten. Den andra typen är concerto grosso som var en modernare typ av musik för den tiden. Den spelas med en grupp soloinstrument och i bakgrunden stråkinstrument. 

Jämförande: Sebastian skapade musik som var typisk för Barocken. Det mest utstickande var hans orgelverk. Till dem använde han sig huvudsakligen av den karakteristiska fugan. En melodi introduceras och återkommer sedan, men den bearbetas och förändras av kompositören. Hans orgelverk var ofta intensiva och överdådiga, vilket kännetecknar barocken. 
Bachs symfonier kan variera från lugnare till mer intensiva beroende på i vilket sammanhang de kom till. Barocken och klassicismen använde sig till större delen av samma instrument, stråk- och brassinstrument. Däremot kännetecknar sig inte klassicismen lika mycket av orgelmusik. Den musikstilen hade även långsammare, mindre intensiv och lugn musik. Musik under klassicismen var även mer ”organiserad”, den hade en melodi med ett komp. Barocken lät många instrument spela samtidigt i högt tempo och ganska intensivt. Dock kan det vara svårt att jämföra ett mer lugnt verk från barocken och ett från klassicismen eftersom de kan låta ganska lika, men om man lyssnar noga kan man höra skillnaden. 

Inom barocken förekommer många stråkinstrument, det är oftast de som låter mest i en komposition. Till det var det även vanligt med brassinstrument som användes för att ge en bakrunds-ton/melodi. Brassinstrument förekom inte så ofta ensamma, däremot kunde stråkinstrument göra det. Ett väldigt känt instrument för barocken var också orgeln. Den kunde ge ett mäktig ljud vilket var perfekt för barockens stil. Även piano och cembalos var vanliga, antingen ensamma eller i en orkester.

Bach hade sedan han var liten gått i kyrkan och sjungit i många körer. När han växte upp fick han också flera jobb inom kyrkan. Mycket av hans musik tillkom under de perioder han jobbade för kyrkan. Han skrev allt från orgelspel till kantater för kyrkans kör. Bach var protestant och fick mycket inspiration från religionen. Speciellt hans kantater var mycket uppskattade av kyrkans församlingar eftersom de ansågs vara så vackra och gjorde att man kände sig nära gud. 
När Bach jobbade för hertigar fördjupade han sig mer i kammarmusiken som komponerades för ett mindre antal instrument och sångare. 
Bach levde för musiken och komponerade sina verk även på sin fritid. Det kunde vara allt från kantater och konserter till pianostycken och vaggvisor. Allt det här påverkade hur Bach utvecklade sin musik och även hans musikaliska begåvning.



Källor: Svt play bach på 90 minuter http://www.svtplay.se/video/2293508/bach-pa-90-minuter
Bok berättelser om all musik från forntid till nutid.
Bok: Music.