tisdag 3 juni 2014

NO atom frågor Helium

  1. Atom betyder odelbar och är den minsta byggstenen i materian runt omkring och inuti oss. En atom består av protoner (positivt laddade), elektroner (negativt laddade) och neutroner (ingen laddning). Protonerna och neutronerna sitter ihop i atomkärnan. Utanför atomkärnan svävar elektronerna i olika skal som inifrån heter K, L, M och ända upp till Q, dvs det finns som mest 7 skal sammanlagt. I K-skalet kan det max finnas 2 elektroner och i L-skalet kan det max finnas 8 elektroner. Antalet elektroner varierar från atom till atom. Naturligt finns det lika många elektroner som protoner så att man får en neutral (oladdad) atom. Om det finns 6 protoner i kärnan finns det 6 elektroner i skalen sammanlagt. Atomer som fyller det yttersta skalet med elektroner kallas för ädla atomer. De är inte så glada att byta ut elektroner eller reagera med andra atomer. Andra atomer som inte fyller ut det yttersta skalet har lättare för att reagera. Deras yttersta elektroner kallas för valens-elektroner och är de som lätt kan avges vid reaktioner. Ämnen antingen avger lätt eller tar gärna emot elektroner för att få ett fullt yttersta elektronskal.

Valt grundämne: Helium.
Antal protoner: två
Antal neutroner: två
Antal elektroner: två
Antal lager/vilket: ett, K-lagret
Laddning: Ingen(neutral)
Period-nummer: ett
Helium är en ädelgas (fyller sitt yttersta skal med elektroner) som mycket ogärna reagerar med andra atomer. I princip reagerar helium inte alls och kallas därför för en inert gas. Både för att det är en ädelgas och för att atomen är så liten. På grund av detta kan det vara svårt att hålla helium i behållare eftersom de långsamt sipprar ut. Helium har ingen färg och ingen lukt. 

Kokpunkten är mycket låg (faktiskt den lägsta kokpunkten av alla grundämnen) och kan därför bara med hjälp av högt tryck omvandlas till fast form.

Helium framställs via heliumrik naturgas. Man utvinner heliumet genom att värma upp (destillera) naturgasen och ”plocka ut” gasen när den separeras från de andra gaserna.

Helium  kan användas i väderballonger och andra svävande objekt istället för explosiv vätgas. Den används även av dykare istället för kväve för att minska kvävenarkosen. Inom metallurgi och belysningsteknik används helium för att inga onödiga kemiska reaktioner ska inträffa. I vissa lampor skickar man elektriska strömmar igenom heliumfyllda glasrör. Gasen används även vid laserskärning och svetsning för att hindra oönskade kemiska reaktioner. Helium används också av den anledningen vid förpackning av mat som skydd mot oxidering (reaktion med syre) och har då E-nummer E 939.

När man andas in helium får man en ”Kalle Anka” röst för att ljudets hastighet är högre i helium än i luft. Man bör inte andas in för mycket helium, då gasen kan ersätta den större delen av syret i blodet. Det kan göra så att personen antingen svimmar eller möjligen får hjärnskador av syrebrist.

  1. Grundämnena sorterade i alkalimetaller är: Litium, Natrium, Kalium, Rubidium, Cesium och Francium. Även väte ingår i grupp 1, men är ingen metall.
Det finns flera likheter mellan alkalimetaller. I fast eller flytande form är de silveraktiga med metallglans (i fast form när snittytan är ny). De har även bra elektrisk ledningsförmåga. Alkalimetaller är mjuka och har även en ganska låg densitet som gör att vissa av dem till och med flyter i vatten.

Alla alkalier har bara en valenselektron som de gärna gör sig av med. Det gör att de reagerar väldigt lätt med vissa ämnen. 

När man eldar alkalimetaller ger de ifrån sig en färggrann låga. Därför finns de ofta med i fyrverkerier. 

En alkalimetalls vattenlösning är basisk och det är det den är uppkallad efter. Al-qaly betyder soda på arabiska, vilket betyder att alkalisk är en synonym för basisk.

Eftersom alkalier gärna reagerar med andra ämnen finns de inte naturligt i naturen, utan existerar som joner i vattenblandningar.

  1. A) Vad menas med en grupp: En grupp består av flera grundämnen med flera liknande egenskaper. En grupp är en lodrät kolumn i det periodiska systemet. Det finns 18 grupper totalt. Vissa grupper har egna namn, som alkalimetaller (grupp 1), halogener (grupp 17) och ädelgaser (grupp 18).
  1. Vad menas med period: En period är en vågrät rad i periodiska systemet. I perioderna finns ämnen med liknande atommassa. 


Uruk Hai svärd

Idé, planering och design:
Jag fick idén när Alexander B kom på att göra något svärd-liknande. Jag ville göra ett fantasisvärd från en film, bok eller spel. Sedan kom jag fram till att jag ville göra ett Uruk Hai svärd från sagan om ringen. Jag ritade upp svärdet och satte ut mått, men jag hade inte så mycket mer arbetsplanering. Även utan en gick det väldigt bra eftersom det var ett simpelt svärd jag skulle göra.

Arbetsgång
Jag började med att sätta ut måtten på hur stort jag ville ha mitt svärd. När måtten var färdiga tog jag en furu träbit. Jag fixade till längden och började skära ut formen på svärdet. När jag i helhet hade formen började jag hyvla ner eggen på svärdet och den bakåt pekande spetsen. Sedan tog jag sandpapper och slipade allt så att det skulle vara mjukt och lent. Efter slipningen hämtade jag en läderbit från syslöjden. Jag sydde lite i den så att det skulle se ut som flera bitar som satt samman. När den såg bra ut gick jag tillbaka till träslöjden och fäste läderbiten (med lim) på mitt handtag som ett fäste(och för synens skull). Sedan brände jag in ”runor” i svärdet för att det skulle se häftigare ut. För att få en effekt på svärdet brände jag det lätt för att den skulle få en häftig färg och mönster. För att trät skulle se bättre ut och för uthålligheten tog jag olja och smörjde in svärdet i det. Efter det var det bara att vänta på att det skulle torka. Sedan var mitt svärd klart.

Material

Det var inte direkt jag som gjorde valet. Jens kom med förslag och det lättaste alternativet var furu. Det var det virket jag valde. Till handtagets fäste använde jag renläder. Det var den bästa biten jag kunde få tag på så det var det jag använde. Oljan jag använde till att olja in mitt svärd var linolja.

måndag 2 juni 2014

John Dalton


John Dalton föddes 6 september 1766 i Eeaglesfield och dog 27 juli 1844. Han var en brittisk fysiker/kemist och är känd för sin teori om uppbyggnaden av atomen. Dalton var fascinerad av Demokritos idé om uppbyggnaden av små byggstenar, atomer, och utförde flera experiment för att stödja denna teori. Senare kom han fram till att all materia var uppbyggd av små, i praktiken osynliga, partiklar som var odelbara. 

Daltons pappa var en fattig yllevävare och Dalton själv fick sitt leverbröd via sina kunskaper i matte och naturvetenskap. När han blev äldre arbetade han som lärare på en skola i Manchester. När skolan flyttade stannade Dalton kvar i staden och fortsatte som privatlärare. Sin privattid använde han till egna experiment och undersökningar. 


I början av sin karriär höll Dalton på med meteorologiska problem. Han studerade delvis betydelsen av vattenångan i atmosfären och blev på så sätt intresserad av gasers värmeutvidning och absorption i vätskor och gasers förhållande vid blandning.  Det var efter honom som lagen för gasblandningar namngavs: Daltons lag. Dalton kom med flera teorier varav vissa senare skulle bli bekräftade av andra forskare. Det var även Dalton som kom på att kol var ett grundämne.