onsdag 30 april 2014

Färden mot Andromeda

Året är 62 639. Galaxkryssaren Parteck var det första skeppet som färdades mot Andromeda galaxen i människans historia. Skeppet hade inte skådat en stjärna på 5 månader, men nu började det närma sig sitt mål. Manskapet såg hur den stora virveln av stjärnor kom närmare för varje dag som gick. Fast det fanns fortfarande arbete att utföra. Welai satt i sin hytt och skrev en rapport i teleporterings systemet. Han, till skillnad från vissa andra, hade märkt att vissa mindre system hade börjat krångla och visa märkliga värden. Eftersom han var en av Parteck’s skickligaste ingenjörer hade han då och då kollat på det, trott att han fixat felet för att sedan nästa dag få ännu konstigare värden. Och för bara tre dagar sedan hade teleportören i sektor A7 gått ner, för att sedan resten av teleportörerna göra lika dant. Teleportören var inget viktigt just nu eftersom vad skulle de teleporteras till... och det var fortfarande fem veckor kvar till ankomsten av närmaste stjärna. Men det var lika bra att fixa problemet, tyckte Welai, han hade ändå inget att göra vid tillfället. Han hittar en kod i systemet som inte borde vara där, följt av en energiavläsning som får datorn att stänga av systemet. Han raderar koden, och pejlar in energiavläsningen som han sedan raderar. Nöjd med att arbetet bara tog upp till 20 minuter lutar sig Welai tillbaka i sin stol. Hans ögon kollar ut över den tomma rymden. Hans ögon fastnar på en stjärna inte långt ifrån skeppet. Han fortsätter kolla ut över den tomma rymden tills hans blick fångas av Andromeda. Någonting gnager i hans bakhuvud, men han kan inte komma på vad det är. Han blundar, fokuserar och öppnar ögonen, men inte förens han ser stjärnan förstår han vad felet är. Det borde inte ligga en stjärna här. Han öppnar upp sin dator igen och kollar på stjärnkartorna för den här sektorn. Ingen stjärna där. Han öppnar upp skeppets kontroll system och går in på ”scanners”. Han lokaliserar stjärnans plats och läser av den, men när han får upp datan så är energisignaturen ännu kraftigare än vad den borde vara. Ingen av den information han fick in liknar det värde som en stjärna ska ha, utan mer som... som en teleportenergivåg. När Welai försöker få en utgrundad genomsökning ändras energimönstret, strukturen, ja allt. Allt flippar ut och sedan kommer det upp med röda bokstäver: FARA, FUNKTIONSFEL, FARA, FUNKTIONSFEL. Skeppets alarm går igång för att sedan dö nästan direkt igen. Lamporna släcks i Welai’s rum. När han kollar ut genom sitt fönster ser han att ”stjärnan” har öppnats upp som en reva i rymden. Fyra mellanstora skepp kommer ur revan. Två av skeppen åker över till andra sidan av skeppet där Welai inte kan se dem. Men de två andra skeppen han kan se låser på med en dragningsstråle på Parteck och börjar dra det mot revan. Först ser det ut som att revan är för liten, men så fort skeppet kommer nära sätter sköldarna igång som får revan att öppna upp sig ännu mer. De åker igenom och sedan sluts revan bakom dem.

Ett stort skepp med liknande design till de fyra mindre låigger stilla i en konstig grönfärgad rymd. Welai beundrar dess hantverket för att sedan avbrytas av ett dovt mullrande ljud. Först undrar han vad det kan vara, men sedan flyger att av de mindre skeppen förbi hans fönster. Han ser hur den placerar sig en bit utanför Parteck’s skrov, sedan avfyrar den en protonmisil som spränger rakt igenom metallen. Sedan åker det upp till hålet och fäller ut en docknings cylinder som kopplas till Parteck. Welai springer fram till vapen systemet och  skickar ner en ProtoBlast-5 sub-machine och en vanlig handhållen blaster pistol. Sedan gömmer han sig i sin garderob och väntar. Han kollar på sin klocka, det har gått 11 minuter sedan de bordade. Han tänker precis gå ut från sitt gömställe när han hör hur någon försöker öppna dörren. Efter ett par försök hörs en explosion och dörren flyger rakt in i fönstret. En ganska lång mörk figur kommer in i rummet. Det ser ut som att hen har en dräkt på sig. Men Welai känner att han vill testa hur bra hans vapen fungerar mot dem. Så han hoppar ut ur garderoben och avfyrar fem skott rakt i motsvarande bröstpartiet av en människa. Skotten går igenom dräkten och han hör ett skrik. Varelsen faller ner sammtidigt som dess vapen skjuter upp i taket. Welai hör steg som är påväg mot hans hytt. Han springer rakt ut genom dörren medan han skjuter ut i korridoren. Han träffar två av varelserna som faller till marken. Han lyckas precis springa utom skotthåll när en energi kula träffar väggen bredvid honom. Han funderar en stund på vad som skulle vara det bästa att göra. Han kommer fram till att han borde hitta en huvud-datorterminal där han kan kolla statusen på skeppet. Welai hör hur fienden kommer närmare, så han sätter av mot närmaste terminal. Terminalen ligger två däck ovanför honom. Men hissarna verkar inte funka, vad förväntade han sig ändå? Han öppnar luckan bredvid hissen så att han kan komma in till stegarna. Han stänger luckan och klättrar uppåt. Welai är stark och smidig så han kommer snabbt upp till sitt mål, Försiktigt kollar han ut genom luckan. Två av varelserna går förbi utan att märka något, men de är på alerten. När de har gått runt hörnet klättrar Welai ut ur luckan. Han reser sig och springer motsatta hål från de två varelserna, mot terminalen. Men precis runt hörnet springer han på en av de stora varelserna. Den slår bort Welai’s vapen ur handen och lyfter honom i halsen medan den morrar under sin mask. ”Vänta, vänta, vänta du, hör du mig? Kan du förstå mig?” säger Welai. Varelsen börjar göra några väsanden för att sedan en mer metallisk röst säger ”jag förstår dig din äckliga lilla varelse”. ”Okej, då så, eh, jag känner att jag vill leka en lek...” säger Welai oberörd. ”Lek? nu? du vet att jag precis ska döda dig!” ryter varelsen tillbaka. ”Jo men, detta är en kul lek, jag kallar den för: gissa vem som har ditt vapen...” Welai ler och kollar ner mot sin hand. Samma sak gör varelsen. Welai trycker varelsens egna gevär mot dess bröst och sedan trycker han på avtryckaren. Varelsen faller ner på golvet och Welai plockar upp sina vapen igen. Han hittar terminalen och går fram till den. Terminalen verkar vara helt avstängd, förutom en kod som strömmar igenom mitt på skärmen. Welai tar upp sin ”mobil” och börjar koda av den. Det visar sig att det stora skeppet skickar ut en signal som stör alla skeppets datorsystem. Men när han försöker stänga ner den låser systemet honom utanför. Han hinner inte göra mer innan han känner ett slag i huvudet och allt blir svart.

Welai vaknar upp i ett litet rum med en öppning på ena sidan. Han går fram mot den men så fort han tänker gå igenom gör kraftfälltet sig synligt och skjuter tillbaka honom. Då är det en väg mindre som han kan ta sig ut genom. Men det finns alltid sätt att ta sig ut. Welai känner i sina fickor, vapnen borta, men ”mobilen” finns kvar. Han tar upp den och gör en struktur sökning i rummet. En gömd ventilationslucka sitter bredvid utgången. Han går fram till den och med hjälp av en signalen från ”mobilen” låser han upp luckan. Han klättrar in och svänger sedan direkt till vänster där en ny lucka finns. Han öppnar den och klättrar ut. Welai börjar borsta av sina kläde roch kållar sedan upp, rakt in i pipan på fiendens vapen. Han ler lite ironiskt och sparkar vapnet ur varelsens händer. Han hoppar mot det, slänger sig på marken och skjuter ner fienden. Han kollar sig omkring. Det verkar som att han är inne i ett av de mindre skeppen. ”Okej, jag är inne i skeppet, nu måste jag ta mig till det stora skeppet. Jag undrar om de har några mindre farkoster här” tänker Welai. Han börjar röra sig framåt mot dörren. Han kommer ut i en stor hangar med massor av stridsfarkoster. Han smyger upp mot det närmaste och kliver in. ”Tur att de är uppbyggda som människor, annars hade jag nog inte ens kunnat komma i den här grejen” tänker han för sig själv. Han kopplar upp ”mobilen” till datorn och kollar igenom kontrollerna. ”Så den här gör att man åker ner... skjuter ut... starta motor... okej.” säger Welai tyst. Han startar upp skeppet och åker mot hangarens port... som självklart är stängd. Men det ser inte Welai ett problem i, han skjuter bara upp porten och sugs ut i rymden tillsammans med nästan allt och alla som var i hangaren. Han tappar kontroll över farkosten som flyger rakt mot ett av de andra bordningskeppen. Innan han slår i skrovet lyckas han aktivera sköldarna och han studsar lätt av skeppets sida. Motorn gåt igång igen och Welai lyckas styra ut mot det stora moderskeppet. Fast moderskeppet verkar fatta att något är fel, för det börjar skjuta mot honom. ”Attans, jag skulle koncentrerat mig mer under flygträningarna” ropar han. Undanmanövrarna är inte de bästa, men Welai gör så gott han kan. På något sätt lyckas han ta sig fram till moderskeppet och skjuter upp en öppning som han sedan flyger in i. 

Precis när Welai kom in genom springan aktiverades skölden som slöt inne luften i rummet han landade i. Genom de nertonade fönstren såg han omtumlade varelser i lite mer lättare kläder än de på Parteck. De gick fram och ställde sig utanför ingången. Welai kollar sig runt i cockpiten och ser en pistol ligga i ett litet fack. Han plockar upp den och öppnar utgången. Han rusar rakt igenom varelserna som förvånade faller omkull. Han ser dörren framför sig, så han vänder sig om och riktar pistolen mot varelserna. Alla stannar upp och bakar långsamt bort från honom. Welai går baklänges mot dörren och kutar sedan ut genom den. Hans nästa mål är nu att komma upp på bryggan där han kan avbryta attacken. Men först är det nog bra om han skaffar sig ett bättre vapen. Han går mot vad han tror är en hiss. Han trycker på en av knapparna och hoppas på det bästa. Dörrarna öppnas och ut kommer en av varelse vakterna. Welai är den som reagerar snabbast och skjuter varelsen i magen. Han tar geväret och trycker på den största knappen. Dörrarna öppnas igen och han stiger in på bryggan. Alla varelserna vänder sig om och rycker till vid synen av Welai med geväret. Han pekar på hissen och ställer sig vid sidan. Alla varelserna börjar gå in, men en hoppar fram mot Welai som lyckas skjuta den i luften, men kroppen hamnar på honom. När de andra börjar gå mot honom riktar han sitt vapen i taket och skjuter ett par skott, sedan riktar han det mot de andra. Till slut lcykas han få av sig kroppen och alla varelserna är i hissen. När de åkt skjuter han igen hissens dörran så att ingen ska kunna komma in. Han går fram till kontrollpanelen och hackar sig in i den med hjälp av sin ”mobil”. Innan han hinner börja ser han en kod på en av skärmarna. Det visar sig att det är koden som öppnade upp revan. Han laddar ner den och sedan beordrar han alla skepp att dra sig tillbaka. Först händer inget, men sedan hakar alla dokningskepp av sig och åker upp mot moderskeppet. De kopplar in sig och inväntar vidare order. En duns bakom Welai får honom att rycka till. Ljudet kommer från hissen. De måste ha börjat ta sig in. Nu fanns ingen tid att förlora, Welai överbelastade skeppets huvudmotor. Han aktiverade sedan sin rymddräkt (som är inbyggd i alla uniformer av säkerhetsskäl). Hissen slås upp precis när Welai skjuter sönder fönstret och sugs ut i rymden. 

Precis innan han sköt fönstret hade Welai siktat in sig mot luftslussen som ligger vid sidan av Parteck’s brygga. Han närmade sig snabbt skeppet i det gröna vakuumet. Han tog fram sin ”mobil” och öppnade luftslussen. Sedan med hjälp av de inbyggda raketerna vände han sig med fötterna mot ingången och bromsade in. Farten var fortfarande hög när han slog i väggen av luftslussen, men rymddräkten hjälper till att dämpa skadan. Welai bryr sig inte om den lilla smärtan han fick utan rusar upp mot bryggan. Han omkalibrerar skeppets sköldar till att öppna upp revan igen och lyckas komma ut precis när moderskeppet spängs.

3 dagar har gått sedan attacken på Parteck. De mindre skadorna har reparerats, men besättningen är fortfarande lite omtumlande. Men om det inte hade varit för Welai hade de alla varit döda.


SLUT

tisdag 29 april 2014

Praktikplats

Var var jag: I en affär och på ett företag som tillvärkar brand skum.

Med vem jobbade jag med: I affären var det olika beroende på vem som behövde hjälp. På företaget var jag först med en som jobbade på "lagret" och sen med en som jobbade inne på labbet.

Vilka arbetsuppgifter fick jag utföra: I affären var det bara sätta upp varor på hyllorna. På företaget fick jag hjälpa till lite vid produktion. Jag fick klistra på etiketter på små dunkar som jag sedan fick hjälpa till att fylla. När jag var på labbet fick jag hjälpa till att testa skum.

Hur var stämningen/miljön: I affären var det ganska tråkigt. Det förekom inte så mycket prat där jag var och det var mest bara jobb. Men på lunchen så pratade de anställda med varandra. På företaget var det lite mindre spänt spå att säga. De som arbetade där pratade med varandra då och då och försökte även prata med mig.

Löner: I affären så var skillnaden mellan högsta och lägsta lönen 35kr/tim. Jag är inte säker på vad de tjänade per månad eller timme totalt. Jag skulle gissa någonstans mellan 15 000 och 20 000 i månaden. På företaget fanns det ingen som kunde ge mig informationen om högsta och lägsta lönen. Men jag skulle gissa att högsta lönen ligger nånstans runt 35-40 000/månad och lägsta runt 20 0000.

Hände något problem: I affären efter första dagen var jag väldigt trött och kunde knappt lyfta något utan att det kändes som att jag skulle kollapsa. Efter det tog jag med mig dricka/köpte från affären som jag drack ur då och då för att få energi/vätska. På företaget var det inget speciellt problem. Det var en vara som det var slut på, så de fick vänta tills eftermiddagen när det kom mer för att fortsätta produktionen. Även när jag hjälpte till att tillverka konstgjort saltvatten var "borren" (eller vad man ska kalla det, visp, blandare...) trasig, så vi fick ta en pump som sög up och blåste ut vattnet så att allt blandades.

Skulle jag tänka mig att jobba där: Jag skulle inte vilja arbeta i affären. Det var väldigt mycket jobb och man fick nästan ingen vila. Men på företaget skulle jag gärna vilja jobba om jag jobbade med rätt grej. Det verkade rätt bra där och alla betedde sig trevligt.

Skola jämfört med praktikplats: Jag skulle hellre vara i skolan än att jobba i affären. Det var för mycket arbete och jag kände mig överarbetad när jag kom hem. Jag hade gärna suttit och räknat matte eller haft en genomgång än att lyfta varor hela tiden. Företaget var inte så dåligt. Jag hade inte haft något emot att vara där en extra vecka och arbeta. Men jag tror inte jag hade velat stanna där för alltid. Jag tycker om att lära mig allmänna saker och på företaget skulle det mest handlat om kemi.


fredag 11 april 2014

Bild analysering

Bild beskrivning: Mestadels blå bakgrund med lite vitt. Uppe i högra hörnet finns en röd cirkel med tecken i. Från vänstra översta hörnet till den röda cirkeln finns det lite röda, ett gult och vita tecken. Nere i mitten flera inramade figurer. En större figur i mitten ovanför de inramade figurerna, 


Tolkande: Sexism, riktat mot män och kvinnor, Det är en annons, Ska beskriva lyx och ”paradis”, Behagligt, ge förväntningar och hopp, Hopp om värme och behagligt väder, Halva nakna tjejer för att locka killar att uppleva och tjejer att bli som på bilden.